ecco87

Ja, nu är ångesten borta över det som hände med HAN. Har insett att gjort är gjort, och att det var bra =)

En del på jobbet har frågat mig varför jag ser så drömmande ut och ler hela tiden, va fan jag kan inte få ur HAN ur min skalle!!! Jag ser bilder på honom, ser hans fina leende, hör hans mysiga skratt,  ser hans fina kropp mm. Jag är ju helt otrolig, haha.

Skulle jag få göra om det, så skulle jag lätt göra det. Åhhh, varför ska man bli små "kär" i ( kanske ska säga attraherad) HAN för? Som dessutom är helt omöjligt att få! Grrrr, men han är ju söt som få. Jag brukar inte ha dåligt självförtroende ( lr. jo oftast) men denna gång så har jag verkligen det. Han var antaglien endast ute efter sex, vilket är mest troligt. Men jag fattari nte varför han tog initiativet själv och dessutom han som började stöta på mig ordentligt när han var nykter? Såg han sin chans till att få sex? Ja antaglien.....

Ja ni, det är inte mycket att hurra för. Skulle jag se honom, skulle hjärtat hoppa upp i halsgropen och jag skulle inte få fram ett ord ens....
Nä, ska försöka få bort dom där bilderna jag har i huvudet nu *suck*

Jaja, nu ska jag käka och kolla å tv. Har inte ätit sedan imorse...