Urs!
Igår gick det uppför mig (på riktigt) att om 1 v lämnar jag Jämtland och min älskade pojkvän o familj. Fy fan va hemskt det var när vi låg och pratade om det inatt. Nästa tisdag är sista kvällen vi har tillsammans på 4 mån, onsdag morgon kommer bli jobbig. Synd att Staffan måste jobba tisdag och onsdag, hade varit mysigt och bara fått umgås med honom dom sista dagarna. Han får iaf inte träna på tisdagen iag (haha), eftersom det är dom sista timmarna vi har tillsammans.
Åhhhh, hur ska jag överleva dessa 4 mån? Är så jäkla orolig att det ska ta slut pga att jag är borta så länge och att Staffan tröttnar och inte orkar vänta på mig. =( Det är den värsta tanken och det är det enda som oroar mig, det gnager i huvudet konstant, även fast han säger att han kommer vänta på mig.
På denna korta tid så har han fått en stor betydelse i mitt liv, han får mig att skratta, le och känna glädje i livet igen. När vi var på en fest så sa en av hans kompis till mig att det verkligen lyste i mina ögon och att jag kollade så kärleksfullt på honom och att det verkligen syntes att jag tyckte om honom. Hon sa även att hon var glad att han träffat någon och vi verkade vara ett perfekt par, både två lika snälla och goa. Hon sa även att hon tyckte att Staffan såg mycket lyckligare ut nu än tidigare. Jag hoppas iaf att han är lika lycklig och glad som jag är =)
På fredag ska vi iaf på julbord och jag vet inte vad jag ska ha på mig. Klänning känns för uppklätt, funderar jag på och ha en svart kjol (som jag inte ens tagit bort prislappen på, men köpte den för 3 år sen. Trodde inte jag kunde ha den heller.) men vad ska jag ha till den då?
Vart ändrade flyttplaner, vi flyttar sakerna på söndag istället, passade både oss och pappa bättre. Haha, ringde pappa och tänkte fråga om vi kunde flytta på sönda istället och han hade samma tanke. Så då blir det fest på fredagen istället för att jag skulle vara nykter =D
Skriver kanske mer imorgon. Har en till blogg där jag kommer skriva om mitt liv som säsongare. Kika in i den sen, vett ja =)
http://sasongaren.blogg.se
Åhhhh, hur ska jag överleva dessa 4 mån? Är så jäkla orolig att det ska ta slut pga att jag är borta så länge och att Staffan tröttnar och inte orkar vänta på mig. =( Det är den värsta tanken och det är det enda som oroar mig, det gnager i huvudet konstant, även fast han säger att han kommer vänta på mig.
På denna korta tid så har han fått en stor betydelse i mitt liv, han får mig att skratta, le och känna glädje i livet igen. När vi var på en fest så sa en av hans kompis till mig att det verkligen lyste i mina ögon och att jag kollade så kärleksfullt på honom och att det verkligen syntes att jag tyckte om honom. Hon sa även att hon var glad att han träffat någon och vi verkade vara ett perfekt par, både två lika snälla och goa. Hon sa även att hon tyckte att Staffan såg mycket lyckligare ut nu än tidigare. Jag hoppas iaf att han är lika lycklig och glad som jag är =)
På fredag ska vi iaf på julbord och jag vet inte vad jag ska ha på mig. Klänning känns för uppklätt, funderar jag på och ha en svart kjol (som jag inte ens tagit bort prislappen på, men köpte den för 3 år sen. Trodde inte jag kunde ha den heller.) men vad ska jag ha till den då?
Vart ändrade flyttplaner, vi flyttar sakerna på söndag istället, passade både oss och pappa bättre. Haha, ringde pappa och tänkte fråga om vi kunde flytta på sönda istället och han hade samma tanke. Så då blir det fest på fredagen istället för att jag skulle vara nykter =D
Skriver kanske mer imorgon. Har en till blogg där jag kommer skriva om mitt liv som säsongare. Kika in i den sen, vett ja =)
http://sasongaren.blogg.se
Kommentarer
Trackback
